Lyckan i Sverige

Generellt sätt ligger lyckan väldigt högt bland de nordiska länderna. Sverige placerar sig på ungefär samma nivå som Norge och Finland, men efter Danmark. Trots att Sverige inte har högre ekonomiskt välstånd än exempelvis USA placerar vi oss ändå något högre ur lyckosynpunkt. Kombinationen av en hög mellanmänsklig tillit och en individualistisk samhällskultur kan förklara varför Sverige och de andra nordiska länderna sticker ut. En undersökning tyder även på att det kan bero på att vi har en starkare välfärdsstat än nästan alla andra länder i världen1.

Trots att Sverige ligger bra till i ett internationellt perspektiv har vi inte blivit mycket lyckligare över tid. Enligt undersökningen Word Values Survey uppmättes till och med en något högre genomsnittlig livstillfredsställelse 1981 i jämförelse med 2006. I SCB:s undersökning av levnadsförhållanden kan man även se att andelen som rapporterar att de upplever oro och ångest har ökat något i Sverige sedan 1980-talet. Samma tendens kan man skönja i ett flertal andra västländer. Vad kan förklara detta? En tänkbar förklaring är att man i Sverige, liksom i många andra I-länder, uppnått en kritisk nivå av de storskaliga samhällsfaktorer som är viktiga för lyckan. Exempelvis har vi haft en hög ekonomisk nivå, en hög tillit och en individualistisk samhällskultur i flera decennier. Det är även möjlighet att vi till viss del anpassar oss till förändringar på dessa områden, speciellt avseende den materiella välvärden. Men det är inte troligt att anpassningsteorin ger oss hela förklaringen eftersom det då blir svårt att förklara varför det finns stora länderskillnader i lycka samt varför vissa länder faktiskt har fått högre lyckonivåer över tid.

En annan teori är att en negativ samhällsutveckling på vissa områden dämpat lyckoökningarna. Vissa hävdar att den tilltagande mängden val som människor ställs inför leder till frustration. Det kan ligga något i detta. Men förklaringen går samtidigt på tvärs med de resultat som pekar på att lyckan är högre i länder med hög personlig, ekonomisk och politisk frihet2.

En amerikansk studie tyder på att människors tidsanvändning kan vara en förklaring till de små eller obefintliga förändringarna i lycka över tid som kan skönjas i många västländer3. I USA spenderar människor i princip inte sin tid på mer njutningsfulla aktiviteter idag i jämförelse med 1960-talet. Det är möjligt att tidsanvändningen även kan förklara varför lyckonivåerna i Sverige varit så stabila över tid.

  • 1. Pacek A, Radcliff B. Assessing the Welfare State: The Politics of Happiness. Perspectives on Politics. 2008;6(02):267-277.
  • 2. Veenhoven R. Quality-of-Life in Individualistic Society. Social Indicators Research. 1999 Okt 1;48(2):159-188.
  • 3. Krueger A, Kahneman D, Fischler C, Schkade D, Schwarz N, Stone A. Time Use and Subjective Well-Being in France and the U.S. Social Indicators Research. 2009;93(1):7-18.