Varför lycka?

Lycka kan definieras som "subjektivt välbefinnande" eller "livstillfredsställelse". De flesta människor vill vara lyckliga. I en stor undersökning där universitetsstudenter runt om i världen tillfrågats om vad som är mest värdefullt i livet hamnade ”lycka” i genomsnitt högst upp på listan1. Lycka kan också ses som önskvärd av andra skäl. Forskning har visat att den förstärker socialt beteende2 och förlänger livet3. Lycka är också ett tecken på att mänskliga behov har uppfylls.

Givet att lycka är något mycket värdefullt är det viktigt att fundera på vilka faktorer som gör oss lyckliga och hur vi kan bära oss åt för att öka lyckan individuellt, nationellt och globalt. Under de senaste åren har den empiriska lyckoforskningen väckt en allt större uppmärksamhet inom både forskarvärlden och samhällsdebatten. Antalet publicerade artiklar på lyckoforskningsfältet ökar stadigt. Det uppskattats att flera tusen akademiska artiklar har berört ämnet till dags dato och lyckoforskningen resultat har flera gånger publicerats i ansedda tidskrifter som Science och Nature. Därav har även kunskapsmassan kring vilka faktorer som hänger ihop med människors lycka tilltagit.

Politiker har i allt högre grad börjat intressera sig för lyckoforskningens resultat som ett viktigt kunskapsunderlag vid beslutsfattande. Idag hävdar tongivande forskare som Richard Layard, Ed Diener , Daniel Kahneman och Alan B. Krueger att lyckoforskningens resultat är så pass tillförlitliga att de bör användas som kunskapsunderlag vid politiskt beslutsfattande. I England inrättade Labourregeringen en ”Whitehall Wellbeing Working Group” som jobbar med att ta fram förslag på en mer lyckoinriktad politik. Frankrikes president Nicolas Sarkozy har nyligen presenterat en omfattande forskningsrapport kring hur nya bättre mått på samhällets välfärd skulle kunna se ut. Rapporten som är utarbetad av bland annat de båda nobelpristagarna i ekonomi Joseph Stiglitz och Amarthya mynnar ut i slutsatsen att ekonomiska mått på samhällets välfärd är ofullständiga och i vissa fall vilseledande. Ett komplement som föreslås till ekonomiska och sociala indikatorer är att låta lycka ingå som ett av flera viktiga mått på den samlade välfärden i samhället.

Sammantaget finns det alltså en allt större förståelse för att människors upplevelser av lycka och välbefinnande utgör ett betydelsefullt mått på samhällets välgång. Politiker bör ta lyckoforskningens resultat på allvar och överväga vilka politiska beslut som kan ge människor större möjligheter att leva lyckliga liv.

GHO arbetar för att öka lyckan öka individuellt, nationellt och globalt. Var med i arbetet för en lyckligare värld du med!

  • 1. Oishi S, Diener E, Lucas RE. The Optimum Level of Well-Being: Can People Be Too Happy? Perspectives on Psychological Science. 2007 Dec;2(4):346-360.
  • 2. Lyubomirsky, S. Diener, E. & King, L.A. (2005) The benifits of frequent positive affect: Does happiness lead to success? Psychological Bulletin 131; 803-855
  • 3. Veenhoven, R. Healthy happiness: Effects of happiness on physical health and the consequences for preventive health care (2008) Journal of Happiness Studies, 9: 449-464